nu är det helg och helt ärligt känns det kanske inte riktigt lika "tjihoooo!" som vanligt.. kanske börjar separationen bli mer verklig för mig nu, det, i kombination med Elias ständigt återkommande feber gör att det känns jobbigt.
Nyss hade vi fredagsmys med tacos, jag bjöd in exet, det var trevligt. Vi diskuterade Elias läkarbesök och annat som de goda vänner vi är, jag är glad över att vänskapen finns kvar! Det kändes helt ok när han åkte också.

Elias läkarbesök gick bra, de tog massor med prover (de tappade nog tio rör blod från hans lilla finger). Elias tog det jättebra, han börjar nog bli van nu. Läkaren var engagerad och vi kommer att träffa henne längre fram igen. Det känns skönt att de tar det på allvar!

Jag håller på att skapa ett "singelmammeliv" och det är en process..men det känns som om det inte finns några genvägar, det är bara att gå igenom det.  Jag vet ju att jag klarar mig på egen hand, men det är en smula tungt att bygga upp nya rutiner och lära känna en ny vardag. Den här helgen som ligger framför oss är ett oskrivet blad och jag som vill att det ska hända något hela tiden tycker det är lite trist. Men jag är ju också spontan och kreativ och jag vet att när helgen väl är slut så har vi nog hittat på nåt kul. Kul kan vara att städa bokhyllorna.. eller att åka bort.. 

Till er alla godingar som läser min blogg, skickar jag en kram och denna sång (tack Kafferepet!), trevlig helg!:

Nu ska vi komma igång med varannan vecka - boendet på allvar, visst har vi det trevligt när vi bor ihop, men det fungerar inte i längden. För att kunna gå vidare krävs distans. Det känns som om det är en hög tröskel jag måste över nu, men det är hög tid att klättra över den. Att leva i ett vacuum är inte gynnsamt för någon.
Vet inte vad mer jag ska skriva, bara att det händer nu.

kram.

jag saknar er, mina vänner! Jag är sugen på tjejmiddag med massor av prat och mys! Varför ska ni vara såå långt borta?
Nu ska jag deppa ihop i två minuter..sedan fortsätter jag med pluggandet!

av min blogg. Här går jag och trampar, vi väntar på att vi ska få en lägenhet.. jag vet inte om vi får det idag eller om hundra år.. det känns som det senare.. Visst är vi bra vänner fortfarande, men jag behöver distans nu, för att börja bearbeta. Det fungerar inte så länge vi bägge går hemma och lever nästan som förut.

Jag vill skicka en stor varm kram till alla som hör av sig och undrar hur jag mår och kommer med uppiggande ord och hittar på saker med mig. Ni är där när jag faller och nu har jag fallit!! Nu stöttar ni mig när jag reser mig igen, tack!! Jag är inget kolli, men jag är oerhört tacksam för all ompyssling jag får nu, jag behöver bli bortskämd! ;o)

Nu ska jag ta tag i vardagsbestyren, för de finns ju alltid kvar - tryggt ;o)!!

visst blev jag sjuk, feber och halsfluss konstaterade de på vårdcentralen i går förmiddag.. jag har mest bara legat, ätit alvedon och legat lite till. Nu börjar penicillinet ge verkan också känner jag. Igår var jag en HEL dag utan kaffe (!) , de få gånger det händer, då är jag sjuk.. men nyligen drack jag en halv kopp och det smakade helt ok, ska nog brygga lite mer här senare.

Det viktigaste av allt i mitt kök (ok, förutom när jag är sjuk..):


Min älskade Moccamaster ;o)

Jag tror att allt skoljobbande tagit musten ur mig, fast klart, att få halsfluss beror ju inte enbart på utmattning, det är nog några arga virusar också..

I söndags kväll hade jag tänkt skriva ett långt inlägg om min underbara man, hur mycket han har ställt upp för mig under mitt pluggande, jag vet inte hur många som hade gjort något sådant. I fredags var jag ledig (pluggardag) och läste hela dan, men inte blev det mycket nedskrivet till min presentation. I lördags och i söndags pluggade jag precis hela dagarna. I lördags tog Janne med sig barnen och åkte först till IKEA för att köpa grejer till vårt badrum, sedan till MediaMarkt för att kolla på dvd till bilen och sedan handlade han mat. När de kom hem grillade han middag och satt sedan ihop tvättställsmöbeln - som visade sig vara fel. På söndagen när jag vaknade efter min långa sovmorgon så säger Noah till mig: "pappa bakar bröd till dig, mamma!" och visst stod han där och bakade GI-bröd till min frukost! Sedan åkte han återigen med barnen till IKEA, för att byta möbel. Sedan när de kom hem, så gick de direkt ut..Janne klippte hela den kuperade, drygt 1300 kvm stora gräsmattan, medan han samtidigt hade koll på tvååringen och treåringen som sprang omkring därute.
Dessa kvällar har han även tagit hand om barnens kvällsmat och deras nattning - något vi brukar turas om med.
Sen går ju jag och blir sjuk och då kan jag inte göra allt det jag sagt att jag skulle göra när skolarbetet var färdigt. Återigen tar han hand om allt; hämtar ut penicillin till mig, hämtar barn, lagar middag, lagar kvällsmat och nattar barn. Till idag hade han ändrat tid på förskolan, så han både lämnar och hämtar barnen. Nu är de hemma, jag bloggar här i sängen och Janne grejar i toaletten. Nu är tvättstället med tillhörande skåp uppe.

Liiite bortskämd är jag nog, tänk om jag hade varit ensamstående förälder, undras hur jag hade orkat? Nä, det får vi hoppas inte händer! Men alltså, när jag är surig på min älskling, så måste jag plocka fram allt detta!! Va fan har jag att klaga på?